2 november 2010

För sju år sedan idag var jag nyss inflyttad i min lägenhet i Östersund. Vår lägenhet i Östersund. Jag grubblade en massa över hur jag skulle lösa vardagen med en sambo som jag inte bott med innan, och en hund som behövde få sina behov tillgodosedda, i en stad som ingen av oss riktigt kände. Det var lite tufft innan vi fick livet att rulla på. Jag trivdes ändå varje sekund.

20170105_100744.jpg

Jag och Baloo i januari i år.

Just den här dagen satt jag och längtade efter Baloo, som var kvar hos mina föräldar ett tag innan han flyttade med oss ner till Östersund. Det känns lite symboliskt ändå att jag bestämde mig för att skriva om hur jag hade det för sju år sedan och det visar sig att Baloo var central då också. Just nu upptar Baloo och hans mående en stor del av mina tankar.

Nu när jag ser tillbaka på hur jag var som 20-åring så längtar jag faktiskt inte tillbaka. Jag älskar mitt 20-åriga jag, men livet är så mycket enklare idag. Jag är säkrare, har hittat min plats i livet och tjänar egna pengar. Bara en sån sak, liksom. Undrar om jag kommer känna likadant om sju år till, när jag ser tillbaka på min tid nu? Det ska bli spännande att se!

Seven years ago I was 20 years old and moving away from home for the first time. I moved in with Fredrik – who is my husband now – and we moved to a town neither of us knew very well. Baloo was with my parents while we were getting the apartment ready and I missed him a lot. When I look back now I realise how mucha I have grown and learnt since then, and that even though I love the 20-year old me I don’t want to go back in time.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s