Vår nya hall

I våras var projekt ”renovera hallen” något som vi spenderade tid och pengar på. Inte överdrivet mycket tid åt gången då, eftersom vi renoverade samtidigt som det var högsäsong i fjällen, haha. Men, nu börjar det vara klart så jag tänkte att jag ska visa lite bilder på hur det blev!

Så här! Stora klinkersplattor på golvet som är lika fina som de är sköna att gå på. Innertaket är nytt, med spotlights som takbelysning. Spotlightsen fyndade jag på Tradera. Längst ner till vänster står två frysskåp, och mitt emot har vi byggt en garderob med skjutdörrar. Väggpanelen är från Baseco, och sitter även på väggen till vänster. Till höger sitter som synes en tapet. Byrån har vi fyndat på marketplace. Den ska eventuellt målas, men vi letar fortfarande efter en skohylla av något slag. Vill inte måla förrän jag vet hur den ser ut, så vi kan göra allt lika.

Så här ser det ut i hörnet vid ytterdörren. Tamburmajoren stod hemma i hallen när jag var liten. Sen har den stått i källaren hos mina föräldrar, efter det varit på utflykt i min systers stuga och nu står den hemma hos mig. Här ser man också både tapet och panel på ett bra sätt.

För ett tag sen publicerade jag det här inlägget, som alltså fotades i nya hallen! Ytterdörren till höger, en sån praktisk matta som samlar upp allt grus på golvet och så mitt bästa fynd: speglarna! Det är två gamla fönster som någon har satt spegelglas i, och jag hittade dem på Marketplace. De fanns ungefär 15 mil härifrån, men som tur är bor min svärmor i närheten så vi kunde liksom slå två flugor i en smäll. De hänger dock inte så snett som det verkar på bilden, haha.

Köpte två nya, energisnåla (så gott det gick) frysskåp som fick ersätta den gamla frysboxen. De sväljer inte riktigt lika mycket, men nästan. Eftersom frysboxen stod på motsatt vägg och var bredare får vi mer frysförvaring än vi hade fått om vi hade ställt en mindre frysbox här. Är nöjd! Mest för att det är så lätt att hålla ordning.

Och på andra sidan finns som sagt en garderob som jag kan visa en annan gång. Nu går jag mest och funderar på hur jag ska julpynta i detta underbara utrymme!

Restaurera gamla fönster – pris, tillvägagångssätt och lärdomar

Under två somrar har jag restaurerat fönstren som sitter på vår fjällstuga. Ska man vara riktigt noga, och det ska man väl, är det bara utsidan jag har fräschat till, eftersom den varit i sämst skick. Jag är helt och hållet nybörjare på detta och har försökt läsa på och titta på det fåtal filmer som finns om detta och så har jag provat mig fram lite. I det här inlägget kommer jag skriva om mina lärdomar kring processen, hur jag har gjort för att restaurera fönstren och vad det har kostat.

Varför restaurera fönstren i stället för att byta ut dem?

Vi börjar från början. Varför har jag valt att lägga tid och kraft på något som jag inte kan, i stället för att köpa något nytt som är modernt och håller ordentligt tätt? Jag hade flera olika orsaker, där min egen nyfikenhet nog är den största. Tre andra orsaker presenteras här.

Inte sämre än ett modernt fönster

De allra flesta tror att man får ett fönster som är bättre isolerat om man byter de gamla fönstren mot nytillverkade. Det finns studier som pekar på motsatsen, åtminstone om man renoverat upp fönstren och kanske bytt innerglasen mot lågemissionsgals. Om fönstret som sitter på huset är tillräckligt gammalt är det tillverkat av ett trä som håller hög kvalitet och därmed är också fönstret av bra kvalitet och rustat för att stå emot väder och vind. Exakt siffra varierar, men någon gång mot 50-talets slut och 60-talets mitt gick man över till att använda annat virke i fönstren. Våra fönster är från 1958 och 1962, och är i väldigt fint skick (bland annat tacka vare underhåll genom åren) så jag utgår från att de kan hålla i 50 år till om man bara tar hand om dem.

Det är mer klimatsmart att renovera fönstret

Ja, ni som har hängt här länge vet ju förstås att jag konstant jobbar med att minska konsumtionen. Nykonsumtion bidrar till ökade utsläpp och det matar på växthuseffekten och klimatkrisen, bland annat. Så om det går att undvika ett nyköp gör jag gärna det. Dessutom finns det studier på att ett renoverat fönster har lägre påverkan på miljön än vad ett nyproducerat fönster har.

En kostnadsfråga att restaurera istället för att köpa nytt

Ja, och i slutändan var det en kostnadsfråga. Nya fönster kostar massvis med pengar, särskilt i den storlek som sitter på vår stuga och de pengarna fanns faktiskt inte. De pengarna hade vi inte just nu, men eftersom moderna fönster oftare måste bytas så vet jag inte om man kan säga att jag vill lägga pengar på att byta ut fönstren med jämna mellanrum heller. Som nämnts ovan var fönstren i bra skick, så behovet av nya fönster fanns inte. Däremot fanns ett behov av underhåll, så då var det bara att lära sig hur man göra.

Steg för steg – så restaurerade jag mina fönster

Vi kan börja med att titta på hur fönstret ser ut. Det är rätt stora fönster som består av träbågar och sex mindre rutor, omgärdade av spröjs. En ytterbåge är sammankopplad med en innerbåge, så det räknas förmodligen som tvåglasfönster. Fönstret går alltså att dela. Den renovering jag har gjort avser bara utsidan. När stugan uppfördes var fönsterbågarna gröna. Senare har de blivit målade i Skåneblått, med modern plastfärg.

Det första steget blev att ta bort all gammal färg. Här har jag testat två olika metoder. Första sommaren skrapade jag bort all färg som var lös och lät resten vara kvar. Det funkade bra fram till jag skulle olja fönstren (läs mer nedan) men resultatet blev ändå inte helt olikt de andra fönstren. De andra fönstren renoverades den här sommaren, och till dem använde jag en värmepistol för att kunna skrapa bort all färg. Färgen värms alltså upp till den bubblar och så skyndar man sig att skrapa bort den. Det var både roligt och blev väldigt bra! Förutom färgen tog jag bort det kitt som var löst, i dåligt skick eller väldigt fult. Alla rutor utom en var i fint skick, så jag behövde bara plocka lös en fönsterruta.

I steg två slipade jag bågen. Här var jag noga med att slipa övergångarna mellan färgpartier och färglösa partier på bågen. I övrigt ruggade jag mest upp ytan. Har man fönster med väldigt grånat trä kanske man kan slipa fram friskar trä underifrån, men det har jag inte gjort. Sedan följde steg tre, där jag oljade in fönsterbågarna. Detta för att torra och törstiga träbågar inte skulle suga ut oljan ur linoljefärgen jag skulle måla med sedan. Jag blandade lika delar kokt linolja och balsamterpentin, och strök ut över träpartierna. Här upplevde jag att visa färgpartier ville släppa och skapa en skarp kant igen, vilket gör att dessa kanter syns om man står nära bågen. På håll är det inget som märks. Efter oljningen monterade jag tillbaka en ny fönsterruta, på den enda som behövde bytas.

Efter att linoljan torkat, en dag senare, var det dags för fönsterkitt. Det här var momentet som jag hade varit mest nervös för innan. Det berodde på att det faktiskt var det enda som jag inte hade gjort förut. Skrapa, slipa och måla är samma oavsett om det är ett fönster, en möbel eller en husvägg. Jag har heller inte alltid ett naturligt handlag för sådant som kräver lite hantverk. I alla fall fick jag till det okej vid första försöket, och ju fler jag gjorde desto bättre gick det. Jag skriver mer om material nedan, men jag är glad att jag investerade i riktiga kittverktyg, för det underlättade enormt!

Sista momentet var att måla! Hade en trekantig eller pyramidformad pensel avsedd för fönster som fungerade väldigt bra! Färgen ska strykas två millimeter utanför kittet, på fönsterrutan, och det var ett annat moment som jag var nervös för men som gick alldeles utmärkt. Jag använde mig av linoljefärg, och är helt förälskad i denna färg nu! Så härlig att arbeta med. Dryg, lätt att stryka ut, luktar gott.. Det enda är väl torktiden, och då inte för att jag inte har tid att vänta på att den ska torka utan för att man lätt blir kladdig eftersom det man tror är en intorkad fläck är en fläck som inte hunnit torka ännu. Olika fabrikanter har lite olika steg för hur man ska måla så jag råder dig att läsa på själv om du vill prova!

Slutresultatet blev ett grönt fönster, som inte har samma nyans som den ursprungliga färgen från 1958. Den här är lite mjukare och behagligare. Kulören hittade vi genom ett färgprov från Beckers, det är deras kulör Sjögräs. Sedan beställde vi från Ottossons färg som bröt till färgen. Det finns fler linoljefärgstillverkare att beställa från.

Vad kostar det att restaurera ett fönster?

Att tala om vad det kostar att restaurera ett fönster är så klart lite som att fråga om längden på ett snöre. Det beror så klart på. Här kommer mina kostnader.

Jag har fixat till 5 fönster med ett cirkamått på 145 x 90 cm samt två mindre fönster på cirka 50 x 70 cm respektive 40 x 40 cm. Har inte mätt så jag höftar lite, men det ger en bild av storleken.

För att restaurera fönstren köpte vi:

Linolja, kokt, 1 liter (använde kanske en halv, max) 125 kronor.

Balsamterpentin, 1 liter (samma åtgång som linolja) 99 kronor

Linoljekitt, 1,5 kg (bytte bara ut de sämsta delarna) 120 kronor

Linoljefärg 1 liter (fick massor över en halv liter hade räckt) för 610 kronor.

6 glasrutor (använde alltså en) 300 kronor

Kittverktyg. Jag köpte ett set med kittkniv, fönsterskrapa och ett kittstämjärn för 749 kronor.

Pensel avsedd för fönstermålning 149 kronor.

Skrapa och värmepistol hade vi redan.

Total kostnad blev alltså: 2301 kronor. Jag har svårt att se att vi skulle kunna köpa ens ett fönster för den summan? Jag är nöjd med jobbet jag har gjort och glad att jag tog chansen att lära mig något nytt. Kvar är förstås att snygga till mellan fönstren, samt insidan, men de är i betydligt bättre skick än vad utsidan var så det är inte bråttom att åtgärda och det kommer nog inte att bli så mycket dyrare, särskilt eftersom vi redan har en del av utrustningen.

I priset är inte tätning medräknat. Vi har heller inte satt in lågemissionsglas, vilket också är en kostnad. Jag köpte linoljesåpa för att kunna rengöra penslarna efteråt, och det är inte heller medräknat i kostnaden.

Blandade lärdomar

Jag är en nyfiken person som tycker om att lära mig saker. Här kommer en del saker jag lärde mig under det här projektet!

En fördel med utrustning ämnad för ändamålet

Jag är så glad att vi valde att investera i bra verktyg, framförallt kittkniven. Jag som annars är lite snål hade lät kunnat hoppa över detta, men det underlättade enormt och hjälpte nog till att göra restaureringen till en positiv upplevelse och ge bra erfarenheter.

Älska linoljefärg

Jag har blivit helt frälst av linoljefärgen. Den luktar gott, är så lättarbetad och är väldigt dryg. När vi för några veckor sedan skulle måla med ”vanlig” färg märkte jag hur jag använde samma teknik som med linoljefärgen men att det inte funkade så jättebra med modern färg. Den har som sagt längre torktid än vad moderna färger har, men planerar man runt det är det inte något problem.

Linolja är självantändande

Det läskigaste med det här arbetet var vetskapen om att linolja kan självantända. Har man använt en trasa för att applicera linolja ska den antingen brännas direkt eller förvaras brandsäkert, typ i en hink med vatten eller liknande. Det är inte alltid jättelätt, tyckte jag.

Tidskrävande och inte samtidigt

Det tar tid för linoljefärgen att torka, ja, men planerar man väl upplever man inte som att det tar så mycket tid. Jag la kanske ner en timmes jobb på att skrapa och olja in bågen, sedan väntade jag ett dygn innan jag kunde börja kitta osv. Den effektiva arbetstiden är inte så lång! Däremot var det lite knepigt eftersom vi ju per definition inte bor i stugan utan bara är där i kortare sjok, och därför behövde planera väldigt väl för att hinna alla moment.

Jag kan

Jag blir lika glad varje gång jag inser att jag kan göra något praktiskt och att det blir helt okej. Att jag kan läsa på och fatta ett informerat beslut även om det gäller något helt nytt. Att färgen faktiskt sitter kvar på fönsterbågarna.

Länkar till bra läsning

Det finns hur mycket som helt att läsa om att renovera och restaurera fönster, särskilt på olika hemsidor om byggnadsvård. Här kommer ett urval som jag har uppskattat.

Boken Byggnadsvård: hur du får tid, råd och kraft att restaurera ditt hem av Erika Åberg

Ottossons färg har en massa tips, till exempel här om att måla på tidigare målade ytor utomhus.

Hos Byggnadsvårdsföreningen hittar man en massa matnyttiga texter, som den här texten om hur man gör fönster energisnåla utan att byta dem.

Att läsa på om byggnadsdelarnas historia kan också hjälpa och vägleda en framåt. Här är till exempel en text från Västernorrlands museum.

Nya tapeter i köket

Nu måste jag få visa upp hur det blev med de nya tapeterna i köket! Den som har hängt med vet att vi målade väggarna i köket vita direkt efter att vi fått nycklarna, och att jag hade tänkt att köket sedan skulle göras om inom två år. Nu har det snart gått sju åt och vi är inte ens i närheten av att renovera kök. Men nya tapeter blev det!

Det är tapeten Nocturne från Boråstapeter. En av mina favoriter, och vi valde den i grönt. Efter många om och men, ska tilläggas. Köket blev väldigt annorlunda och mycket mer ombonat med den här tapeten.

Vi målade en del också. Först målade vi på taket, för det blev inte riktigt bra första gången vi gjorde det, så nu blev det vitt och fint. De brunlaserade fönstren blev vita. Det syns inte på bilden, men vi målade vitt bakom elementen (och målade på själva elementen också). Elementen målades med elementfärg, men allt annat målade vi med vägg- och takfärg från Auro. En miljövänlig färg. Tipsar om den för den som inte vill experimentera med linoljefärger men ändå vara miljövänlig. Vi bytte också fönsterbrädorna till djupare varianter i en vit färg.

Bänkskivorna var också bruna. Jag köpte dekorplast på Clas Ohlson och så fick min man lägga en timme på att klä om själva skivan. Plasten har lite ådring, som från trä, och blev betydligt bättre än det som var innan. Här ser man också att vi lämnade kvar det vita runt det lilla fönstret (och runt ena dörröppningen).

Istället för en lysrörsarmatur i taket hittade vi denna på Tradera. Betydligt bättre än den vi hade!

Det tog oss en helg att måla, tapetsera och plasta bänkskivan. Sen tog det några kvällar till att lista (vi har nya foder runt fönstren) och byta ut elkontakter mot nya. Tror att det är den mest smärtfria renovering vi har gjort so far.

Nu måste jag bara fundera på om jag kan fortsätta ha mina väldigt mönstrade gardiner i köket.

Från gräsmatta till 6 kilo potatis på tre månader

När jag hade odlat upp så mycket jag kunde (och ville) av villatomten började jag fundera på om jag kunde utnyttja fjällstugans tomt till odling. Eftersom den styckades för många år sedan är den rätt stor, så jag bestämde mig för att testa om det går att odla i zon 8. Jag har gjort en odlinglåda och ställt ut några pallkragar, men idag tänkte jag berätta om hur jag gjorde ett potatisland utan att gräva och hur det gått att odla potatis i fjällmiljö.

Odla ovanpå gräsmattan

Jag skapade en odlingsplats ovanpå gräsmattan. Hela vintern samlade jag kartonger som jag placerade ut under midsommarhelgen. Det svåraste var att placera dem i en någorlunda rak linje.

Ovanpå kartongerna hällde jag ut löv och lite spån som vi hade över. Efter det placerade jag ut potatisarna i detta så ungefär halva potatisen stack upp. Jag avslutade med att skotta jord ovanpå sättpotatisarna så att de täcktes av jord. Sen var det bara att hoppas på att de skulle ta sig!

Det såg inte så vackert ut när det var precis klart. Tur att det blir bättre sen!

Fylla på med jord

Det tog sig ganska bra. En månad senare såg det ut som på bilden ovan. Jag blev orolig att de skulle ha för lite jord för att täcka all ny potatis – den blir ju grön om den utsätts för solljus – så jag bestämde mig för att toppa med ännu mer jord runt varje potatisplanta.

Skörden – utvärdering av sorter

I mitten av september var det dags för skörd. Två veckor innan hade blasten vissnat ner på grund av frost, fick vi höra av andra som var på plats.

Det här första året köpte jag fyra olika sorter som jag testade hur de skulle fungera att odla i fjällmiljö. Alla bidrog med nya potatisar, i olika omfattning.

Twister gav relativt stora potatisar, vilket gjorde att skörden upplevdes som stor. Totalt vägde den 2,5 kg. Jag köpte den för att den beskrevs som god att ugnsbaka. Den ska också vara bra att lagra. Jag kommer odla den igen, men tror att den skulle må ännu bättre av att komma i jord någon vecka tidigare, samt ha fiberduk både i början och slutet av säsongen.

Princess gav fina, normalstora, potatisar men det blev inte så många. Förmodligen skulle den ha behövt några veckor till för att generera mer skörd. Här var sättpotatisen i princip bara ett vattenfyllt skal, så den tålde nog kyla sämst av de sorter jag provade. Totalt vägde skörden 1,2 kg, så jag fick liten utdelning av sättpotatisen.

Rosara testade jag mest för att det var en snabbare sort som bara behövde åtta veckor för att bli klar. Den är fin och rosa och gav stor skörd. Den vägde 1,5 kg, men det fanns en del väldigt små potatisar så jag tror den kan ge mer. Dessutom hade den finast blast av alla, och verkar alltså tåla frosten bättre. Kommer absolut odla igen!

Kingsman blev nog lite av en besvikelse. Jag fick i och för sig fina potatisar, men väldigt många av dem var väldigt små, så jag gissar att det hade blivit bättre med en längre odlingssäsong. Totalt vägde de 1039 gram, så typ exakt lika mycket som sättpotatisen jag satte i början. Kommer inte odla den igen.

Sammanfattning

Min erfarenhet är att det går bra att odla potatis i zon 8. Eftersom jag känner folk som har gjort det tidigare var det inte någon stor överraskning, men jag var inte säker på att det skulle gå att odla i höstlöv och minimalt med jord. Jag kommer odla igen nästa år, med förhoppning om att kunna peta ner sättpotatisen någon vecka tidigare, och så ska jag använda fiberduk åtminstone i början och slutet av säsongen för att maxa skörden. Eftersom jag läst att ett kilo sättpotatis borde kunna ge 4-5 kg färdig potatis borde jag åtminstone kunna få ut det dubbla jämfört mee vad jag fick i år. Ett mål för nästa år!

Köksträdgården 2022

I början av den här odlingssäsongen var jag inte så peppad alls. Dels var jag väldigt trött och sliten, dels hade en hel del av mina sådder dött och så hade jag inte riktigt hunnit göra i ordning allt som jag hade tänkt. Inte blev det bättre av att någon (misstänker starkt en skata som bor här i närheten) rafsade upp en av mina pallkragar och förstörde min direktsådd av gröna blad. Men! Det har tagit sig, jag har fått testa så i omgångar och senare än tänkt samt kompletterat med några köpta plantor så det börjar kännas kul igen! Tänkte visa vad jag har och hyr jag odlar!

Vi börjar med den här. Med den blev min odling komplett känner jag! Vi beställde den lokalt förra året och så gjorde jag i ordning den på hösten. Jag gjorde egen bets på ättika, rostig spik och kaffe (kolla @torpet125 på Instagram för recept) och den blev så här fin av det! Den är fyra meter lång, och i år har jag delat in den i fyra sektioner där varje är en meter. Längst till vänster har jag zucchini och sockerärt, bredvid dem kålrabbi och märgärt, alltså gröna ärter. I nästa två sektioner är det två sorters rödbeta och bakom rödbetorna växer samma sort av bondböna. Är väldigt, väldigt nöjd med denna!

Odlingslådan har jag ju visat tidigare. Älskar att den är indelad i små sektioner. I år växer olika kryddväxter längst upp, där oregano och persilja dominerar. Har också mynta och timjan där. Alla är köpta i matbutiken eller hos handelsträdgården (de säljer samma märke). I mittenraden purjolök som jag börjar vara lite orolig för. Den liksom släpper de yttersta lagren. Har den för lite näring? Längst ner en plocksallat som gör att vi inte behöver köpa gröna blad på ett bra tag. Sist jag odlade denna fick jag den hälften så stor och tyckte att det var bra! Kul också att dessa är sådda i slutet av juni, efter slutskörd av spenat.

I år har F byggt ett litet växthus åt mig. Det blev klart förra veckan så jag har bara ställt in några krukor med tomater (som har fått stå ute hela sommaren, stackarna). Just ovanjordsgrönsakerna hörde till det jag tröttnade mest på i början av sommaren, så de har verkligen bara fått klara sig själva.

Sen odlar jag en hel del i krukor. Här har vi salladslök som jag sådde i slutet av juni, vilket räknas som ”sent” här i norr. Får se om de hinner bli klara innan vintern.

Här är en broccoliplanta som jag köpte i panik i början av juni. Har alltså bara den här men eftersom man ska kunna äta bladen också ser den ju ut att ge ordentligt med mat.

Här står några krukor. Har rädisor närmast (sådda för typ två veckor sedan), och svartkål (panikköpt i juni) längst bort. Köpte dahlior till mittenkrukorna men de mår också sådär.. mot muren skymtar två av fyra pallkragar..

Har några fler krukor också, bland annat två stora som det växer grönkål i just nu, och ett gäng lämpliga för växthus samt några balkonglådor. Känner att det här är en lämplig omfattning på min odling. Jag har också skapat lite odlingsplatser i stugan (ska visa vid tillfälle) Skönt att känna sig nöjd på den fronten. Nu är det bara att odla resten av livet!

En trädgårdsrunda

Jag har äntligen fått lite lust att fotografera och visa upp mina odlingar. Väldigt mycket har jubgått dåligt i år, men nunvisar det sig att en del saker kommer gå bra också!

Grönkålen. Innan jag åkte till stugan plockade jag alla blad på den. Hälften var angripna och den andra halvan åt vi upp eller frös in. Nu har den redan så här stora och fina blad igen. Älskar smaken av grönkål 😊

Här är mina sockerärtor. Ser ni att det hänger några till höger i bild? Mums. Jag önskar alltid att jag hade fler plantor av dessa. Plockade in en hel matlåda häromdagen, och den har tagit slut. Som tur är blommat den ordentligt, och alla de där kommer ju också bli varsin sockerärta. Nere till höger i bild ser vi en zucchiniplanta som mår sådär.

..men den verkar börja blomma nu. Vi får se om det blir något av det här.

Här har vi något spännande! Gröna ärtor, eller märgärt, som växten heter. Den har nyss börjat blomma. Under duken framför växer kålrabbin, som är väldigt fin men jag glömde fota medan duken var av.

Det växer också bondböna i min största odlingslåda. Den blommar så här fint.

Framför bondbönorna växer två rader med två sorters rödbeta.

Så här ser det ut i lilla odlingslådan. Överst olika kryddväxter. Oregano, timjan, persilja och mynta. I mitten purjolök. Längst ner plocksallat. Där växte spenat i början av sommaren, och efter skörd sådde jag alltså nya frön. Tror att vi kommer kunna skörda salladsblad fram till vintern nu.

Till sist. Jag börjar få lite tomater på mina stackars plantor som har fått bo utomhus hela sommaren. Har räknat till sex stycken, haha. Men allt som blir är ju kul!

Så ser det ut i slutet av juli.

Odlingen 2022

Nej, vet ni vad. 2022 är inte mitt bästa odlingsår. Jag har inte haft lust eller intresse och därav låtit en del dö. Jag har också haft lite otur för någonting har varit och krafsar runt i min jord med nyfödda frön i år, så en del blev inget av den anledningen. Men lite har kommit igång och är på gång. Titta här!

Grönkål! Peppar, peppar verkar de som växer här klara sig rätt bra från angrepp av diverse kålälskande insekter. Jag tänker noga över dem när de inte ska fotas, så klart.

Köpte två broccoliplantor för att fylla ut i krukorna. En dog men den andra växer rätt okej. Tyvärr blåser duken av och den blir attackerad av någon insekt av något slag. Men kanske blir det något.

I odlingslådan växer kryddväxter och de purjolökat som överlevt så här långt. Får se om de hinner bli något. Det känns inte jättelovande måste jag erkänna. Längst ner har jag sått en rad med sallat. Förra veckan skördade jag spenat som växte där.

Här ser vi hälften av den skördade spenaten. Den växte på bra i år! Jag sådde tidigare än vad jag brukar, och då hann den bli ganska stor innan den började gå i blom. Ska komma ihåg det till nästa år.

Så här ser det ut i den nya odlingslådan. I den ena halvan växer två sorters rödbeta och en sorts bondböna.

Här växer kålrabbi under fiberduken och märgärt bakom. Märgärt är vanliga gröna ärtor.

Och i samma låda men bredvid växer sockerärt och zucchini. Tyvärr dog flera av mina squashplantor, men en verkar klara sig.

Inomhus kan jag börja skörda den här chilin. Bulgrian carrot heter den, och har gett tre fullmogna frukter så här långt. Det blir några till också.

Det kanske inte är så fruktansvärt som jag trodde ändå? Vi får se mot slutet av sommaren hur det blev.

Odlingskalendern 2022

I år tänkte jag dela med mig av mina odlingsplaner i form av en översikt baserad på årets tolv månader. Det blir dels en såkalender men också lite av en kom i håg-lista över vad jag ska göra de olika månaderna. Jag odlar i zon 7 (och delvis i zon 8/fjällklimat) så det här är vad som gäller för mig. Själv tycker jag att det kan vara svårt att hitta information om de högre zonerna när jag googlar så kanske kan det här glädja någon annan. Jag vill dock understryka att jag är en glad nybörjare och det här är en plan över hur jag gör. Det kan finnas bättre sätt. Så ingen går och blir besviken för att de kopierat mitt odlingssätt och det inte fungerade. Här kommer planerna – månad för månad!

Januari

I början av året ser jag till att inventera fröförrådet och komplettera med de sorter jag behöver för sommaren. Odlingen ska inte hindras av att jag har glömt att köpa frön! I januari sår jag chili och paprika. Förra året sådde jag den 17:e januari och de flesta började titta upp runt den 27:e. Vi får se när det blir lämpligt i år, men någon gång efter den 15:e verkar rimligt. Jag ska också så aubergine i år, och se hur och om det går. Jag odlar dessa under växtbelysning eftersom dagsljuset är alldeles för dåligt under vintermånaderna. Växtbelysning är det enda hjälpmedlet jag har, så utöver den får mina plantor stå ut med den temperatur rummet råkar ha, exempelvis.

Februari

I februari ska jag så purjolök för första gången. Jag har också beställt hem frö för basilika som jag ska peta ner i jord under februari månad. Vore härligt att kunna skörda färsk sedan under vårvintern. Den här månaden ska jag plantera om några chiliplantor som jag testat att övervintra och se om de går att få liv i igen. Jag ska göra samma med två paprikaplantor som jag har sparat. Den ena är gigantisk, så det vore kul om den kunde börja ge frukt! I februari ska jag också beställa utsäde av potatis, för det ska vi testa odla i år!

Mars

Busktomater ska ner i jord i mars. Jag har fler sorter än vad jag kommer ha plats med. Jag satsar på snabbväxande och låga sorter, med förhoppning om att de ska kunna ge tomater. I år skulle jag vilja prova ha dem utomhus istället för inne, men vi får se vad som blir möjligt. Jag ska också så en självpollinerande gurka att ha i fönster för (förhoppningsvis) tidig skörd. Eventuellt gör jag i ordning en kallsådd av svartkål. Förhoppningsvis kan jag skörda en chilifrukt (men det fick vänta tills i maj förra året, så det är att vara optimistisk).

April

I april sår jag mer gurka. Förmodligen i ett fönster långt ifrån mina övriga sådder så de inte blandar sig med den självpollinerande sorten gurka som sås i mars. Jag har en sort högväxande tomat som jag kanske sår i april, eller kanske låter bli helt. I år ska jag så majs i mitten av april så den kanske hinner bli klar innan frosten. Förra året kändes det som om den hade behövt ett par veckor till för att kunna skördas.

Maj

Den sista försådden görs i mitten av maj. Då petar jag ner frön från zucchini, pumpa och vintersquash i jorden. Jag ska också förså sojaböna, kanske mer i början av maj. Så häftigt att jag faktiskt skördade några baljor med just sojaböna förra året!

Annat jag ska göra i maj är att flytta plantor till fönster. Speciellt chilin som ska växa i krukor i mina söderfönster ska flyttas till sina växtplatser. Om snön smälter undan – vilket den faktiskt inte har gjort de senaste två åren – ska jag plantera om den grönkål som jag sådde i oktober – en så kallad kallsådd. Förutsatt att den har blivit något då.

Jag ska också göra i ordning utomhus i maj. Nya odlingsplatser ska skapas i några av mina krukor, jag ska fylla på med jord i en helt ny odlingslåda och så vidare. Allt som går att göra innan mitten av juni ska göras i maj.

Juni

I början av juni är det dags att börja härda allt som ska planteras ut. Förra året ställde jag dem på altanen som har sol nästan hela dagen och så in i (den avstängda) bastun som har en egen utgång till just altanen. Det kan komma frost ända fram till typ den 10:e juni, så jag brukar hålla koll på väderprognosen och verkar det lugnt planterar jag ut lite innan. Om inte får man ju vackert vänta. Efter frostrisken är över åker plantorna ut till sin slutliga växtplats.

Vissa saker ska direktsås och det sker också där när frostrisken är över. De saker jag ska så direkt är sallat, rädisa, rödbeta, sockerärta, märgärt och bondböna. Jag tror att jag ska direktså kålrabbi, den har rätt kort utvecklingstid, och så kommer jag så spenat mot bättre vetande. Spenaten hinner oftast gå i blom innan jag hunnit skörda så mycket av den men de få blad jag får är värdefulla! Eventuellt sår jag rucola och om jag får plats över kanske jag petar ner några morotsfrön.

Juli

I juli hoppas jag på att kunna skörda lite smått. Rädisor och sallatsblad brukar finnas redan i juli månad. Ibland jordgubbar. Alltid rabarber, och de kanske jag hinner skörda av redan i juni. De brukar alltid finnas i juni, där handlar det mer om min egen tid. Jag hoppas på salladslök som jag odlar första gången i år. Jag ska också prova så en ny omgång grönkål och se hur mycket den i så fall hinner växa till sig innan vintern. Jag fantiserar om att göra grönkålssallad på egen grönkål till jul men .. Ja, vi får se om det är just en dröm eller om det går.

Augusti

Förhoppningsvis skördar vi lite hela tiden i augusti. Zucchini, sallat, rädisor, sockerärtor, äpplen.. Jag bet inte riktigt när jag ska räkna med kålrabbi, bondbönor och märgärtor, men kanske någon gång här ändå? Vitlöken, om den har blivit något, tänker jag nog ta upp i augusti även om det står juli överallt. Men jag får se vad som verkar rimligt.

September

I september brukar det vara dags att börja göra i ordning trädgården för nästa säsong. Jag ska skörda sommarmorötter och rödbetor, och gödsla på de tomma växtplatserna så gott det går. Hoppas att det finns purjolök att ta reda på för vinterförvaring.

Oktober

Sista trädgårdsmånaden. I oktober är det dags att skörda vintermorötter. I år ska jag också göra i ordning kallsådder av kålväxter. Kanske inte bara grönkål utan även svartkål och kålrabbi. Det är också tid för att gödsla bärbuskar och rabarber, och i övrigt göra i ordning så mycket som möjligt inför nästa säsong.

November – December

Viloperiod. Och det tänker jag låta det vara också, så att det känns kul när allt drar igång igen under 2023.

Mina husdrömmar

Jag tänkte att det kunde vara kul att läsa om vad jag skulle vilja göra med huset? Jag har en liten lista i mitt anteckningsblock där jag har listat sådant jag tycker är viktigt. Utöver min lista finns det andra saker som man också kan klassa som viktiga och mer eller mindre nödvändiga, till exempel ett takbyte, men det här är min lista över sådant jag tycker att vi behöver. Stort och smått, här kommer sju önskemål till vårt hus

Hall med golvvärme och förvaring
Det här är det vi planerar för just nu, så förhoppningsvis ska det bli gjort under början av nästa år. Vi behöver mer förvaring (det behöver man väl alltid?) och jag har planerat för en stor garderob med skjutdörrar som säkert kommer kännas för liten när den är klar ändå. I dagsläget har vi två ”vanliga” garderober med en stång och två hyllplan vardera, så jämfört med det kommer det bli ett lyft. Vi kommer också plocka bort ett element och lägga golvvärmeslingor närmast ytterdörren, så snö snabbt torkar bort. Det är något jag verkligen vill ha! Ska göra ett eget inlägg om hallen någon gång, i början av nästa år?

Solceller
Jag vill ha solceller på taket för att vi ska kunna producera en del av vår egen el själva. Tyvärr är väl solpanelerna översnöade när elen behövs som mest, hehe, men med tanke på att vi går mot allt högre elkonsumtion känns det rimligt att själv producera en del av den el vi behöver. Både med tanke på elpriset men också så att andra kan få en del av den el som vi använder nu. Det låter lite flummigt när jag skriver det så, men behovet av el ökar ju för alla så jag tror att det är bra om vi bidrar till en del av produktionen.

Kakel ovanför spis och diskbänk
Stänkskydd kallas detta, va? Vi har i dagsläget en plastmatta på väggen, som jag har målat över för att få ett mer enhetligt kök. Jag drömmer om ett kaklat stänkskydd. Kakel är ju så mycket mer hållbart – både som i slitstarkt och ekologiskt hållbart. Dessutom snyggare, helt ärligt. Så när vi gör om köket är det här en av prioriteterna.

Slät diskbänk
En annan prioritet i köket är att få en slät diskbänk. Justnu har vi en i rostfritt som är räfflad och det är det värsta som finns. Den är svår att rengöra och är ful. Jag vill nog ha en i rostfritt, dock, men alltså slät och något mindre.

Rejäla köksstommar
Vi fortsätter på tema kök och pratar om stommarna. Jag drömmer om rejäla stommar i massivt trä som man aldrig behöver byta ut. Eller åtminstone inte på en hundra år sådär. Betydligt mer hållbart än tunna spånskivor som lätt blir nötta. Jag fantiserar ju också om ett begagnat kök så då är det inte saker att man kan få tag på just massiva stommar, men vi får väl se.

Bibliotek med kamin
På min övervåning ska vi göra ett allrum som ska agera både bibliotek och sällskapsyta. Där vill vi ha en kamin. Så mysigt att sitta där i början av hösten och senare under vintern och läsa.

Tvättstuga
Jag vägrar kalla rummet där vår tvättmaskin står för tvättstuga. Det är både litet och opraktiskt. Vi planerar att bygga om nuvarande bastu till en tvättstuga. Där ska det finnas plats att både tvätta, torka och vika. Siktar på att bli klar 2028. Hehe.

Vilka är dina husdrömmar?

Skörden 2021

Jag tänkte försöka mig på att sammanfatta vad jag har skördat i år. En del saker har jag skrivit om tidigare i år, men det här inlägget får bli som en sammanfattning och utvärdering av sommarens odlingar. En del gick som bekant bra, och en del gick mindre bra.

Chili, gurka och tomat

Inomhus har jag odlat plantor av chili, paprika, gurka och tomat. Chilin har fungerat okej. Några av plantorna skulle nog ha mått bra av lite större krukor eller mer jord och mer gödsel under säsongen, men jag har skördat av alla mina chilisorter och vill gärna fortsätta odla chili. Har skrivit mer om det här. Jag fick två minipaprikor på en av mina plantor som inte var så värst goda, men kanske blir de bättre med en annan kruka och rejält med näring. Jag fick också ett antal, typ sex, tomater som var himmelskt goda och en halv gurka som också smakade bra. Jag skulle gärna lyckas bättre med tomat och gurka. Just tomaterna tror jag behöver mer ljus än vad de fick i år, och gurkan ska jag prova ställa utomhus och se om det blir fler frukter då eftersom de sorter jag hade köpt behövde pollineras.

Squash, pumpa och majs

Förra året var jag helt galet glad över en liten squashplanta som levererade så många zucchinis trots att den kom igång alldeles för sent. I år drämde jag till med fyra plantor, och tog någon pumpasort också när jag ändå höll på, och klämde ner alla sex plantor i en pallkrage. Jag antar att det blev för trångt eftersom jag fick usel skörd av alltihop. Tyckte också att han- och honblommorna hamnade i otakt så det pollinerades inte som det skulle. Jag läste i och för sig om det på något Instagramkonto, att det kan bli så om man ger för mycket näring i början av säsongen. Så antingen för mycket eller för lite näring, haha. Nästa år ska jag försöka sprida ut dem mer i alla fall, så får vi se vad som händer.

Jag har också försökt mig på majs och NÄSTAN fått majskolvar. De hann inte bli klara innan frosten kom och det blev för kallt, men jag ska testa igen nästa år. Då ska jag så ännu tidigare så att de är större vid utplantering.

Rädisa, spenat, grönkål

De första omgångarna av rädisa lyckades riktigt bra i år. Sedan blev det mest bara en stängel och ingen direkt rädisa under, men det har jag också läst är vanligt när det blir varmt på sommaren. Spenaten gav bra innan det blev riktigt varmt och den gick i blom. Även grönkålen har vuxit okej, men förmodligen stått för tätt och fått för lite näring. Har förstått att kål är näringskrävande växter. Ska försöka få till några plantor nästa år också! I år kallsådde jag grönkål och den blev väldigt fin, så det vill jag göra igen.

Sojaböna, sockerärt, jordärtskocka

Jag har testat sojabönor i år, med okej resultat. Fick inte så många plantor som jag hade velat ha men de fick rätt många baljor var så jag tror att jag ska försöka igen. Sockerärt är en favorit som är så lättodlad. Vill alltid odla mer av dem. Jordärtskockorna misslyckades helt i år. Bara att köpa nytt utsäde nästa gång jag vill odla dem.

Rabarber, bär och äpplen

Jag har skördat några kilo rabarber. Plantorna mår betydligt bättre nu än för bara några år sedan, så det känns kul. Det blev också några liter äpplen och några svartvinbär som räckte till en burk gelé. Hoppas på röda vinbär nästa år! Jordgubbarna har gett massor. Vi fick också några smultron. Helt fantastiskt med tanke på var mina smultron växer.

Vitlök

Vitlöken blev en sorglig historia i år. Allt dog kan man säga. Men skam den som ger sig. Den fick nog alldeles för lite näring, så vi får prova igen bara. I helgen petade jag ner nya klyftor i välgödslad jord, och så har jag en plan för nästa sommar så att det förhoppningsvis ska bli bättre.

Så blev skörden 2021. Nu ska det faktiskt bli lite skönt med några månaders vila innan allt börjar om igen. I januari sår jag de första fröna!