16 augusti 2013

För fem år sedan skrev jag det här inlägget på bloggen. Inte så väldigt informativt, kanske. På många sätt väldigt likt hur det ser ut idag. Jag hade börjat jobba, som alltid den här veckan. Min första höst på en skola, mitt första hela läsår, började hösten 2013. Nu har alltså mitt femte börjat.

Jag var försiktigt hoppfull med mina studier. Våren 2013 började jag läsa spanska vid Högskolan Dalarna, och klarade 15 hp av 30, eftersom upplägget på kurserna var så dåligt. Nog ska det erkännas att jag hade behövt mer förkunskaper, men en bra lärare hade fått mig godkänd på de kurserna. Efter flera omtentor på sommaren bestämde jag mig till slut för att byta lärosäte. Det gick galant på det nya stället, och plötsligt fattade jag saker som jag inte hade förstått innan.

Augusti 2013 var alltså en period med mycket nytt i mitt liv, nytt som skulle bli till det bättre. En fin tid, full med hopp.

wpid-IMG_20131105_203803.jpgwpid-IMG_20131127_170028.jpg

2 instagrambilder från 2013. Vilka roliga filter som fanns då 🙂

2 augusti i backspegeln

Idag är det torsdag, och det slår mig precis nu att om två veckor är jag tillbaka på jobbet. Det är ju redan augusti. Som lärare har man ju lång ledighet, men just i år känner jag att jag gärna hade varit ledig ännu längre än sommarlovet har varat. Men det är om två veckor, vilket fortfarande är i framtiden. Idag hade jag tänkt tittat lite på dåtiden. Vad har jag gjort den här dagen de senaste tre åren?

Förra året, när det alltså var 2017, var vi hemma den här dagen. Vad vi gjorde vet jag inte riktigt, men eftersom morfar fyllde 90 dagen efter så vet jag att vi var på hemmaplan. I bloggen berättade jag om vår första dag på semester i Åre.

20170801_105808

För två år sedan, 2016, tror jag att vi var i Göteborg den 2 augusti. Eftersom jag inte har bloggat de här dagarna så vet jag inte exakt vad vi gjorde den här dagen, men jag har skrivit mer om Göteborg i inläggen Göteborg med Göteborg City Card och #3 – semestra söder om Dalarna – check.

För tre år sedan, 2015, var den 2 augusti en söndag. F skulle börja jobba dagen efter, och jag berättade om att vi hade varit på IKEA, besökt djurparken och ätit middag hos mina föräldrar. Jag hade också som plan att fila på examensarbetet som jag ventilerade i slutet av augusti. Här kan du läsa vad jag skrev om dagen. 2015 var första hösten som jag jobbade heltid, faktiskt.

Åre, Göteborg och en ledig dag hemma är alltså vad den här dagen har använts till de senaste åren. Kul att se att man varierar sig lite i alla fall.

Mina 8 senaste instagrambilder

Tycker nog att det är dags att titta på vad jag har haft för mig på Instagram sista tiden. Häng med

Bloggade ju om den här för ett tag sen. Postade en bild på Instagram också, men fick väldigt lite gensvar.

Sveriges sista match i fotbolls-VM.

Vi cyklade in till centrum och fikade en dag för några veckor sen.

Foto från Djurgårdsfärjan.

Gamla stan.

Ett gulligt hus på Söder i Stockholm.

Träning på nybyggd altan, med Baloo som sällskap.

Äntligen blommar Doroteablommorna!

Den 12 juli 2008

Idag, för 10 år sedan, var jag ganska exakt 18,5 år gammal. Jag hade sommarlov mellan 2:an och 3:an på gymnasiet, var utan sommarjobb och hade (lite inspirerad av Isabella Löwengrip) bestämt mig för att lägga tiden på att skriva en bok. Det gjorde jag också, tyvärr har jag inte kvar den så jag kan inte ens avgöra om den är bra, hehe.

I min gamla blogg listade jag fem låtar som jag gillade väldigt mycket just den här dagen. Fyra av dem är låtar som jag fortfarande lyssnar på regelbundet. Jag hörde en gång att man formar väldigt mycket av sin musiksmak som tonåring upp till 25-årsåldern och det tror jag stämmer. Jag lyssnar väldigt mycket på musik som kom när jag var mellan tretton och sjutton, typ.

I alla fall, de fem låtarna jag listade var:

Since You’ve Been Gone av Kelly Clarkson. Gillar de flesta av hennes hits. Älskar att sjunga med i dem. Hon har ett rätt stort röstomfång som gör det utmanande att sjunga.

I Don’t Want to Wait av Paula Cole var ledmotiv till tv-serien Dawson’s Creek. Serien är ju från slutet av 90-talet, men när jag var 18 gick den i repris varje eftermiddag på någon av 3:an, 4:an eller 5:an, så det var nog därför jag hade letat reda på låten. Har inte lyssnat på den sedan dess, faktiskt.

Nobody’s Home av Avril Lavigne har alltid talat till mig på något vis. Texten då, framför allt, men också hur den är uppbyggsd med verser, pre-chorus och refränger.. Länge sen jag lyssnade på den nu.

Too Much to Ask som också är Avril Lavigne tyckte jag också var jättebra under en period. Eller, jag gillar den fortfarande, men jag minns att den sjönk lite i mina ögon när jag en dag fattade att den handlade om knark, eller åtminstone hasch, haha.

Don’t Blame Your Daughter av The Cardigans. Så briljant i sin text. På vippen att man inte förstår den. Den kanske också handlar om knark? 😉

Så såg det ur för 10 år sedan. Undrar hur livet kommer te sig om tio år till?

Den 28 juni i backspegeln

Torsdagar brukar passa ypperligt för en så kallad throwback, i alla fall i sociala medier. En tillbakablick alltså. Det här är en av få torsdagar då jag är ledig under en sån här backspegel. Dagen före Helgen med stort H. Jag fixar nog med mat och städ inför helgens trevligheter. Det ska regna enligt min väderapp, så det passar ju bra med innefix. Det är vad jag gör idag, men vad har jag gjort det här datumet de senaste tre åren?

Förra året, 28 juni 2017, jobbade jag på sommarskolan. Minns att jag hade så svårt att varva ner sen under förra sommaren. I år har jag inte anmält mig till sådan tjänstgöring, och i år blev det ingen sommarskola alls. Jag var också hundvakt, målade skrivbordet och försökte få färg på benen. Som det ska vara i slutet på juni alltså.

20160624_122052.jpg

2016 bloggade jag dagen innan, alltså den 27 juni, och berättade om vår midsommarhelg. Det var den sommaren som min syster byggde som mest på sin stuga. Fascinerande ändå att skalet monterades upp i oktober, och att de sedan började bygga i maj och det var klart i oktober. I alla fall var vi där och hjälpte till att isolera ytterväggarna och sätta innerpanel. Jag lärde mig att använda spikpistol. Kul att se hur det såg ut då. Idag vet jag ju vilka möbler som står var och det är så svårt att tänka sig att det en gång bara var ett skal som byggdes ut.

För tre år sedan, 2015, kom vi hem från vår bröllopsresa till Kroatien just den 28 juni. Det var en söndag minns jag. Jag bloggade ingenting under den veckan, men på måndagen skrev jag ett kort inlägg om den dagens förehavanden. De finns att läsa här. Jag har också skrivit tre vällästa inlägg om Kroatien. Här hittar du del 1, del 2 och del 3.

Lately on instagram

Började måla staketet och det såg ut så här. Har hunnit lite mer än halvvägs nu.

Älskade Baloo i kvällssol.

Hittade ett gäng gamla övningskopior från min tonårstid. Tog ju sånglektioner från 8:an tills jag fyllde 20. Saknat det jättemycket. Kanske borde börja med det igen?

I lördags. Skellefteå på axeln.

Hittade våra namn på en av staketets spjälor. Minns inte att jag har skrivit det, men det kan ju inte vara någon annan.

Den 7 juni 2011

Idag, men för 7 år sedan, bodde jag i Östersund och hade precis avslutat mitt första år som student. Året då det var roligt att plugga. Den 7 juni 2011 var en tisdag och jag pysslade mest på hemma medan Fredrik jobbade. Åh, vad jag saknar att dela vardagen ihop! Planerna för dagen var i alla fall att ta mig ner på stan för att fixa födelsedagspresenter till mina föräldrar och en studentpresent till min syster.

När jag läser mina egna tankar kring den dagen slås jag av hyr fri jag kände mig när vi bodde där. Det här var innan studierna mest blev en plåga och medan vi hade ett boende i ett område som jag trivdes med. Friheten att kunna ta en vardag på stan, den saknar jag mycket.

IMG_20170819_192159_160

Vi ❤  Inte 2011, utan 2015

Jag funderar mycket kring vardagen och livet just nu. Jag saknar flexibilitet i min vardag. Känner mig väldigt låst med att jobba fasta tider. Jag trivs väldigt bra med mina arbetsuppgifter, så jag antar att man inte kan få allt. Det är svårt att jobba som lärare och samtidigt jobba ”när man vill”.

Jag saknar också lägenheten i Östersund så himla mycket. Även om jag ibland var väldigt trött på att den var så ofixad så var det ändå min lilla pärla, och mitt första egna hem. Älskade planlösningen och läget. Älskar huset vi bor i nu ännu mer och vill absolut inte tränga in oss i en tvåa igen, så det är väl inte längtan på det viset. Förmodligen bara tankar kring en enklare tid, som inte enbart var bättre.